TOBAK
Precis som alkohol ökar nikotin produktionen av dopamin. Det gör att man för stunden kan känna sig glad och må bra. Men nikotin är starkt beroendeframkallande och påverkar kroppen på många sätt. Det kan bland annat ge ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och sämre kondition. Minne och inlärning påverkas också negativt.
RÖKNING
Rökning bland tonåringar minskade kraftigt under 2010-talet. Idag säger nio procent av niondeklassarna och 20 procent i årskurs 2 på gymnasiet att de röker. De allra flesta gör det sporadiskt och det är fler tjejer än killar som röker. Bland både högstadie- och gymnasieelever säger nästan sex av tio att de vill sluta, men de flesta svarar att det ska ske »i framtiden«. Som tonåring kan det vara svårt att förstå att det blir besvärligare för varje år.
SNUS
Snusandet bland ungdomar har minskat under 2000-talet men de senaste åren syns en stor ökning. 2022 svarade 11 procent av niondeklassarna och 24 procent av eleverna i tvåan på gymnasiet att de snusar. Fler killar snusar och det är mycket vanligare att killar snusar varje dag, men ökningen syns också tydligt hos tjejer.
Under senare år har ett så kallat ”vitt snus” etablerats. Det har marknadsförts som ett ”fräschare alternativ” till vanligt snus och klassats som tobaksfritt trots att det innehåller det beroendeframkallande ämnet nikotin. 20 procent av eleverna i nian och 35 procent av gymnasieeleverna hade någon gång under det senaste året snusat vitt snus.
Det är sannolikt att det vita snuset ligger bakom ökningen av snusandet, speciellt bland tjejer. En ny lag gäller nu även tobaksfria produkter, som bland annat innebär 18-årsgräns för att köpa och sälja och förbjud av marknadsföring riktad mot unga under 25 år. Läs mer här.
E-CIGARETTER OCH VAPING
Elektroniska cigaretter är en relativt ny produkt som snabbt blivit populär bland unga, och ökat i användning det senaste året. 2022 uppgav 36 procent av niondeklassarna och 48 procent av gymnasieeleverna att de någon gång använt e-cigaretter, jämfört med 24 procent respektive 35 procent år 2021. Allt fler ungdomar gör det mer regelbundet, 20 procent av niorna och 24 procent av gymnasieeleverna svarar att de har rökt den senaste månaden.
Att röka e-cigaretter kallas ofta för vaping eller vejping. Vätskorna som man andas in innehåller ofta nikotin och tillsatser som kan vara skadliga. Åldersgränsen är 18 år, samma som för vanliga cigaretter.
FÖRÄLDRAR OCH TOBAK
Om du som vuxen röker eller snusar, försök ändå att argumentera för att ditt barn inte ska börja. Kanske kan den diskussionen vara ett bra skäl att sluta själv.
Jag skulle aldrig prova droger. Frågar någon skulle jag bara gå därifrån.
Ida 15 år, Örebro
ALL NARKOTIKA ÄR OLAGLIG
I Sverige är det olagligt att köpa, sälja, använda, framställa eller inneha narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan recept. Det gäller både ungdomar och vuxna.
SKILLNADER MELLAN LÄNDER
Det finns länder där cannabis och annan narkotika är lagligt att använda, tillskillnad från Sverige. Det är komplext att jämföra länder med varandra. En lagstiftning som fungerar i ett land kanske inte fungerar i ett annat. Att det är skillnad i lagstiftning och inställning mellan olika länder är egentligen inte så konstigt, så är det även i andra frågor. Prata med ditt barn om det och förklara riskerna med att testa och använda narkotika.
HUR PÅVERKAS KROPPEN?
Användning av narkotika medför ökade risker för olika hälsoproblem. Exempelvis påverkas hjärnan, vilket kan ge koncentrationssvårigheter, sämre minne och försämrad inlärningsförmåga. Ungas hjärnor är extra känsliga, vilket gör att de tar mer skada än vuxna.
VAR FÅR DE NARKOTIKA IFRÅN?
Bland ungdomar i både nian (51 procent) och gymnasiet (60 procent) som använt narkotika, hade de flesta fått tag i den från flick-/pojkvän, kompisar eller syskon. Näst vanligast bland elever i både nian och gymnasiet (ungefär 40 procent) var att få tag i narkotikan via langare.
CANNABIS ÄR DEN VANLIGASTE NARKOTIKAN
Cannabis (marijuana eller hasch) är den vanligaste narkotikan i Sverige. Bland elever i nian svarar sju procent av killarna och sex procent av tjejerna att de någon gång använt narkotika. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet har 16 procent av killarna och 13 procent av tjejerna använt narkotika.
Bland de eleverna som har erfarenhet av narkotika svarar 51 procent av högstadieeleverna och 61 procent av gymnasieeleverna att de testat eller använt endast cannabis. Marijuana är idag den vanligaste cannabisvarianten, förr var hasch vanligast. På CAN:s sajt Drugsmart kan du läsa mer om Cannabis. Narkotika som exempelvis ecstacy, kokain och amfetamin är ovanligt bland unga.
ÄNDRAD ATTITYD TILL CANNABIS
Under senare tid syns en förändring i attityden till cannabis, både i Sverige och i andra länder. Cannabis har legaliserats på flera håll och är numera vanligt i populära serier, filmer och sociala kanaler. Förändringen syns också bland tonåringar som testat drogen och bland dem som inte gjort det. När niondeklassare 2019 fick frågan om det är en stor risk att använda cannabis regelbundet svarade 58 procent ja. 1995 svarade drygt 90 procent ja på samma fråga.
KAN MAN BLI BEROENDE AV CANNABIS?
Ja. Ungefär en av tio som någon gång använt cannabis och en av sex som börjar bruka cannabis i tidig ålder, utvecklar ett beroende. Bland dem som brukar cannabis dagligen utvecklar hälften ett beroende. Användning av cannabis kan också leda till allvarliga problem som påverkar hälsan, relationer och skolan.
LÄKEMEDEL
Många läkemedel är klassade som narkotika eftersom de kan framkalla rus och beroende. Ungefär tio procent av elever i både nian och tvåan på gymnasiet uppger att de någon gång använt sådant läkemedel utan läkares ordination. Många som gjort det betraktar det inte som att de använt narkotika. Om man räknar in dessa elever i statistiken skulle andelen som någon gång använt narkotika bli 15 procent bland niorna och 20 procent bland gymnasieeleverna. Att kombinera alkohol med läkemedel eller narkotika kan vara livsfarligt.
LUSTGAS
Lustgas är ett läkemedel som används tillsammans med syrgas som smärtlindring inom vården. Den senaste tiden har man kunnat läsa om att ungdomar använder lustgas för att bli påverkade. Det är ”icke medicinsk lustgas” som finns till försäljning och som inte är utblandad med syre. Gasen påverkar hjärnan så att man slappnar av och man kan få ett rus. När man andas in den finns risk för bland annat syrebrist, svimningar, nervskador och känselbortfall.
Testar man någon enstaka gång är risken för det liten, men ju mer lustgas man tar desto större är risken för svåra konsekvenser. Sex procent av elever i nian och 17 procent av elever i gymnasiets år två har testat lustgas. Det är vanligare att ungdomar som dricker alkohol och som testat andra droger, även provat lustgas.
NYA PREPARAT PÅ MARKNADEN
Nya, ofta syntetiska, preparat dyker ständigt upp på marknaden. Eftersom de ofta marknadsförs via internet kallas de ibland för ”nätdroger”. Ett annat begrepp är nya psykoaktiva substanser (NPS). När substanserna introduceras på marknaden har de ännu inte hunnit bli olagliga att sälja eller köpa. Men de kan ändå vara farliga.
Runt en procent av både niondeklassarna och gymnasieeleverna säger att de någon gång testat NPS. Det är betydligt färre än när man började undersöka det för tio år sedan. Tips på organisationer som kan ge mer information om andra droger hittar du på den här sidan.