Andra droger och substanser

Det sägs ibland att alkohol är en inkörsport till narkotika. Att ungdomar som dricker alkohol kommer att söka större kickar och till slut testa starka droger. Det stämmer sällan. De flesta ungdomar funderar inte ens på att testa narkotika. Däremot är det vanligare att ungdomar som dricker mycket alkohol eller som röker tobak, även röker cannabis.

TOBAK

Precis som alkohol ökar nikotin produktionen av dopamin. Det gör att man för stunden kan känna sig glad och må bra. Men nikotin är starkt beroendeframkallande och påverkar kroppen på många sätt. Det kan bland annat ge ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och sämre kondition. Minne och inlärning påverkas också negativt.

RÖKNING

Rökning bland tonåringar minskade kraftigt under 2010-talet. Idag säger åtta procent av niondeklassarna och 17 procent i årskurs 2 på gymnasiet att de röker. De allra flesta gör det sporadiskt och det är fler tjejer än killar som röker. Bland både högstadie- och gymnasieelever säger nästan sju av tio att de vill sluta, men de flesta svarar att det ska ske ”i framtiden”. Som tonåring kan det vara svårt att förstå att det blir besvärligare för varje år.

SNUS

Snusandet bland ungdomar har minskat under 2000-talet men de senaste åren syns en ökning. 2021 svarade elva procent av niondeklassarna och 23 procent av eleverna i tvåan på gymnasiet att de snusar. Fler killar snusar och det är mycket vanligare att killar snusar varje dag men ökningen syns också hos tjejer.

Under senare år har ett ”vitt snus” etablerats i Sverige. Det marknadsförs som ett ”fräschare alternativ” till vanligt snus och eftersom det klassas som tobaksfritt (trots att det innehåller det beroendeframkallande ämnet nikotin) får det idag marknadsföras och säljas till vem som helst. Det är sannolikt att det ”vita snuset” ligger bakom ökningen av snusandet, speciellt bland tjejer.

På grund av ett nytt lagförslag skrivs nu en del om ”vitt snus” i media. Här kan du läsa mer om det. 

FÖRÄLDRAR OCH TOBAK

Om du som vuxen röker eller snusar, försök ändå att argumentera för att ditt barn inte ska börja. Kanske kan den diskussionen vara ett bra skäl att sluta själv.

E-CIGARETTER

Elektroniska cigaretter är en relativt ny produkt som snabbt blivit populär bland unga, men som minskat i användning det senaste året. 2021 uppgav knappt 24 procent av niondeklassarna och 35 procent av gymnasieeleverna att de någon gång använt e-cigaretter men få gör det regelbundet.

Vätskorna som man andas in från e-cigaretter innehåller ofta nikotin och tillsatser som kan vara skadliga. Åldersgränsen är 18 år, samma som för vanliga cigaretter.

Jag skulle aldrig prova droger. Frågar någon skulle jag bara gå därifrån.

Ida 15 år, Örebro

ALL NARKOTIKA ÄR OLAGLIG

I Sverige är det olagligt att köpa, sälja, använda, framställa eller inneha narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan recept. En del länder har idag en mer tillåtande attityd till exempelvis cannabis men i Sverige är det olagligt, för både ungdomar och vuxna.

VAR FÅR DE NARKOTIKA IFRÅN?

Bland ungdomar i nian som använt narkotika senaste året hade de flesta, 48 procent, fått tag i den via langare. Näst vanligast var från flickvänner, pojkvänner eller kompisar (42 procent). Bland elever i gymnasiet hade flest fått tag i narkotikan via kompisar eller flick-/pojkvänner.

HUR PÅVERKAS KROPPEN?

Cannabis och andra sorters narkotika påverkar hjärnan och kan ge koncentrationssvårigheter, sämre minne och försämrad inlärningsförmåga. Ungas hjärnor är extra känsliga, vilket gör att de tar mer skada än vuxna.

CANNABIS – DEN VANLIGASTE NARKOTIKAN

Cannabis (marijuana eller hasch) är den vanligaste narkotikan i Sverige. Bland elever i nian svarar fem procent av tjejerna och sju procent av killarna att de någon gång använt narkotika, två procent den senaste månaden.

Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent av tjejerna och 17 procent av killarna använt narkotika, fyra procent har gjort det den senaste månaden. Bland de eleverna som har erfarenhet av narkotika svarar 84 procent av högstadieeleverna och 92 procent av gymnasieeleverna att de testat eller använt just cannabis.

Marijuana är idag den vanligaste cannabisvarianten. För tio år sedan var hasch vanligast. 

Det syns en förändring i attityd till cannabis, både bland ungdomar som testat drogen och bland dem som inte gjort det. När niondeklassare 2019 fick frågan om det är en stor risk att använda cannabis regelbundet svarade 58 procent ja. 1995 svarade drygt 90 procent ja på samma fråga.

På CAN:s sajt Drugsmart kan du läsa mer om Cannabis.  

Annan narkotika som exempelvis ecstacy, kokain och amfetamin är ovanligt bland unga.

KAN MAN BLI BEROENDE AV CANNABIS?

Ja. Ungefär en av tio som någon gång använt cannabis och en av sex som börjar bruka cannabis i tidig ålder, utvecklar ett beroende. Bland dem som brukar cannabis dagligen utvecklar hälften ett beroende. 

LÄKEMEDEL

Många läkemedel är klassade som narkotika eftersom de kan framkalla rus och beroende. Tio procent av elever i både nionde klass och tvåan på gymnasiet uppger att de någon gång använt sådant läkemedel utan läkares ordination.

Många som gjort det betraktar det inte som att de använt narkotika. Om man räknar in dessa elever i statistiken skulle andelen som någon gång använt narkotika bli 13 procent bland niorna och 21 procent bland gymnasieeleverna.

Att kombinera alkohol och läkemedel kan vara livsfarligt. Under de senaste fem åren har runt tre procent av niondeklassarna och fem procent av gymnasieeleverna gjort det.

NYA PREPARAT PÅ MARKNADEN

Nya, ofta syntetiska, preparat dyker ständigt upp på marknaden. Eftersom de ofta marknadsförs via internet kallas de ibland för ”nätdroger”. Ett annat begrepp är nya psykoaktiva substanser (NPS). När substanserna introduceras på marknaden har de ännu inte hunnit bli olagliga att sälja eller köpa. Men de kan ändå vara farliga.

Runt en procent av både niondeklassarna och gymnasieeleverna säger att de någon gång testat NPS. Det är betydligt färre än när man började undersöka detta för tio år sedan. Tips på organisationer som kan ge mer information om andra droger hittar du på den här sidan.

Mer att läsa om samma ämne

Bra kontakter och mer info

Ibland är det skönt att prata med någon annan. Det finns många organisationer med stor erfarenhet av att lyssna på och stötta föräldrar och ungdomar.

Om du vill göra mer

Det finns mycket du kan göra för att stötta och finnas där för ungdomar. Här är några förslag. 

Andra viktiga ämnen att läsa om

Tillbaka till Tonårsparlörens startsida