Varför och hur mycket dricker svenskarna?
Svenskar dricker oftast för att ha roligt och för att höja stäm-ningen på fester och andra sociala tillställningar. Inom Europa sticker Sverige ut med den näst högsta andelen som motiverar sitt drickande med att ”bli full”. Det enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som släpptes i december 2018. Undersök-ningen visade också att i Sverige konsumeras alkohol oftast med mat, i hemmiljö och med vänner medan det är mindre vanligt att dricka på bar eller rest-aurang, utomhus, ensam eller med arbetskollegor.
Enligt CANs senaste Monitormätning uppgick den totala alkohol-konsumtionen till drygt 9,0 liter ren alkohol per person som är 15 år och äldre. Det är en minskning med åtta procent under en tio-årsperiod men oförändrad nivå jämfört med föregående år (2016). 30 procent av befolkningen (17–84 år) är riskkonsumenter av alkohol. Riskkonsumtion definieras som konsumtion av minst 14 standardglas för män eller 9 standardglas för kvinnor i veckan, eller minst ett dryckestillfälle med intensivkonsumtion per månad.
Alkoholindex 2018 – mer tillåtande attityd
Enligt IQs årliga undersökning Alkoholindex fortsätter attityden till alkohol och berusning att bli mer tillåtande. Utvecklingen drivs framför allt av kvinnor i åldern 45–59 år, vars attityder förändrats mest sedan 2017. I senaste Vardagsindex (ett index som följer attityder till vardagsdrickande över tid) är trenden bland unga (16–24 år) att bli mer återhållsam till alkohol i vardagssammanhang, medan trenden bland de äldre är den motsatta.
Sociala sammanhang förutsätter alkohol
I en undersökning som IQ låtit Sifo genomföra i oktober 2018 bland 1 000 personer, 18 år och uppåt, svarade fler än åtta av tio (86 procent) att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang. I ålders-gruppen 18–34 år var motsvarande siffra 94 procent. Undersökningen visade också att var fjärde person har valt att avstå från sociala sammankomster för att man inte ville dricka.
Samtidigt skiljer sig ens egen bild av alkohol i sociala sammanhang från hur man tror att andra uppfattar situationen. 64 procent av svenskarna svarade att de tror att andra kan upp-leva att det är svårt att umgås med vänner utan alkohol. I ålders-gruppen 18–34 år var motsvarande siffra 82 procent. Medan bara var fjärde (27 procent) svarade att de själva har känt att det är svårt att umgås med vänner utan alkohol.
Så påverkas vi av andras drickande
Ytterligare en Sifo-undersökning, som IQ genomförde i april – maj 2018 (bland 1100 personer 18 år och äldre), visade att var tredje person avstått från att delta i sociala sammanhang för de tror att andras drickande kommer att påverka dem negativt.
Över hälften av kvinnorna, 53 procent, och 26 procent av männen uppgav att de någon gång blivit sexuellt trakasserad av en berusad person. Två av tre svarade att de känt sig otrygga på krogen på grund av andras drickande, lika många ute på stan. Var tredje har känt otrygghet vid fest hos vänner. En tydlig köns-skillnad märktes vid fråga om otrygghet i hemmet på grund av andras alkoholkonsumtion. Där hade var fjärde kvinna (25 procent), jämfört med 12 procent bland männen, känt oro.