Kan Alkoholprofilen bidra till ett smartare drickande?

Ja, i många fall kan ett enkelt test med återkoppling få personer att tänka över och, vid behov, förändra sin alkoholkonsumtion.

– Styrkan med Alkoholprofilen är att den når många, säger Sara Wallhed Finn, legitimerad psykolog och alkoholforskare. Effekterna är relativt små, men de är viktiga.

Så kallad screening och kort rådgivning (screening and brief intervention) är en metod som i ett flertal studier visat sig vara kostnadseffektiv och fungera väl för att uppmärksamma individen på ett eventuellt riskbruk samt identifiera alkoholproblem i ett tidigt skede. (1) Metoden går ut på att man får fylla i ett formulär om sina alkoholvanor och i vissa fall också lämna ett blodprov. Vad svaren i formuläret betyder återkopplas till individen (lågriskkonsumtion, riskkonsumtion eller mer problematiska alkoholvanor). Ofta, har det visat sig, räcker det långt att personen ifråga börjar reflektera över sitt drickande och vilka konsekvenser det kan få. (2)

Problemet är att den här sortens interventioner relativt sällan genomförs inom hälso- och sjukvården, för att det tar både tid och resurser i anspråk. Och när insatsen väl sätts in riktas den som regel endast mot målgrupper med redan kända riskfaktorer.

Webben ger lägre tröskel

Internetbaserade interventioner har potential att överbrygga dessa brister. Det handlar dels om att internetbaserade insatser är lättillgängliga och billiga jämfört med fysiska möten och personliga vårdkontakter, dels att tröskeln ofta upplevs som lägre då man inte behöver berätta om sin alkoholkonsumtion för en person.(3) Studier visar att internetbaserade interventioner utan personlig återkoppling har en effekt på genomsnittlig konsumtion hos personer med riskbruk. (4)

Sara Wallhed Finn Foto: Magnus Fond
Sara Wallhed Finn Foto: Magnus Fond

Sara Wallhed Finn är legitimerad psykolog verksam vid Riddargatan 1, en specialiserad mottagning som är en del av Beroendecentrum Stockholm. I sin forskning vid Karolinska Institutet har hon bland annat undersökt de barriärer som hindrar personer att söka hjälp eller rådgivning.(5) Frågeställningen är väsentlig då omkring fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas vara beroende av alkohol (i tre fall av fyra handlar det om ett milt till måttligt beroende), men bara var femte söker hjälp för sina problem.(6)

”I min forskning har det visat sig att ett test på nätet kan vara ett viktigt första steg innan man söker behandling.” – Sara Wallhed Finn

– På motsvarande sätt är det rimligt att anta att ett liknande mönster gäller för Alkoholprofilens målgrupp, att de också kan ha nytta av att reflektera över sitt alkoholintag.

Når många och unga

Det finns också stöd i forskningen för att det gör skillnad att fylla i ett formulär och få återkoppling på resultatet, även om den effekt som påvisats i studier är ganska marginell.(7) Men därmed inte sagt, menar Sara Wallhed Finn, att det skulle sakna värde.

”Styrkan med Alkoholprofilen är att den når många. Och till skillnad från snart sagt alla andra satsningar når Alkoholprofilen fram till unga. Mot den bakgrunden kan även relativt små effekter få stor utväxling.” – Sara Wallhed Finn

En viktig aspekt är vilken typ av återkoppling användarna får, vilken information de får om möjliga konsekvenser av det konsumtionsmönster som testresultatet visar.

– Det är en vanlig missuppfattning att riskerna med alkohol bara handlar om skrumplever och beroende. Eftersom alkoholen är både fett- och vattenlösligt ökar den risken för flera olika skador och sjukdomstillstånd som inte alls har med beroende att göra: högt blodtryck, upprepade infektioner och depressioner för att bara nämna några exempel.

Detsamma kan sägas gälla för psykiska och sociala risker och konsekvenser som även kan uppkomma utan koppling till alkoholberoende eller påverkan på kroppsfunktioner. Det finns idag god kunskap om vid vilka konsumtionsnivåer olika risker börjar öka, och med den typen av information i den individuella återkopplingen har Alkoholprofilen potential att i ännu större utsträckning få användarna att fundera över sitt drickande och vilka risker det de facto innebär, menar Sara Wallhed Finn.

– Mycket talar för att fakta om möjliga konsekvenser har större motiverande effekt än att bara få höra att man är en riskkonsument.

Källor

  1. Angus C, Latimer N, Preston L, Li J, Purshouse R. What are the Implications for Policy Makers? A Systematic Review of the Cost-Effectiveness of Screening and Brief Interventions for Alcohol Misuse in Primary Care. Front Psychiatry. 2014 Sep 1;5:114.
  2. Hermansson U. och Företagshälsans riktlinjegrupp. Riktlinjer vid alkoholproblem på arbetsplatsen. En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 4/2016. Enheten för interventions och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, 2016.
  3. Riper H et al. Effectiveness and treatment moderators of internet interventions for adult problem drinking: An individual patient data meta-analysis of 19 randomised controlled trials. PLoS Med. 2018 Dec 18;15(12):e1002714.
  4. 7 Riper H et al. Effectiveness of guided and unguided low-intensity internet interventions for adult alcohol misuse: a meta-analysis. PLoS One. 2014 Jun 17;9(6):e99912.
  5. Wallhed Finn S. Alcohol consumption, dependence, and treatment barriers: perceptions among nontreatment seekers with alcohol dependence. Inst för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, 2018.
  6. Andréasson S, Danielsson AK, Hallgren M. Severity of alcohol dependence in the Swedish adult population: association with consumption and social factors. Alcohol. 2013 Feb;47(1):21–5.
  7. McCambridge J, Kypri K. Can simply answering research questions change behaviour? Systematic review and meta analyses of brief alcohol intervention trials? PLoS One. 2011;6(10):e23748.

Mer om Alkoholprofilen

Här kan du läsa mer om vad användarna som använt självtestet Alkoholprofilen har svarat.

Funderar du över dina alkoholvanor?

Du kan enkelt testa dina alkoholvanor på Alkoholprofilen – som är Sveriges största självtest om alkohol.